Bevara bromma grönt
Våra huvudargument
Tre viktiga anledningar till varför Bevara Bromma Grönt motsätter sig skövlingen av GRÖNOMRÅDEN I BROMMA:
1. TRÄDGÅRDSSTADEN - ETT RIKSINTRESSE
Konceptet Trädgårdsstäder kommer ursprungligen från 1890-1910-talens ’garden cities’ i England. Bromma Trädgårdsstad är ett unikt och internationellt uppmärksammat kulturområde där stadsplaneringen präglats av anpassningen till terrängen med mjukt utformade gröna gatusträckningar. Källa Riksantikvarieämbetet .
Olovslund har även en så kallad grönklassning i Byggnadsordningen från 1999. Det innebär att särskilt kulturhistorisk hänsyn måste tas i området vid t.ex. nyexploatering. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt Trädgårdsstadens karaktär, utseende och enhetlighet. Nybyggnationer ska alltså ske på Trädgårdsstadens villkor. I Trädgårdsstadens gestaltning ingår att den är anpassad till naturen och terrängen, med sparade delar av skogsområden och där gator och vägar följer terrängen.
Enligt Miljöbalkens tredje kapitel sjätte paragrafen ”…ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden och kulturvärden, eller med hänsyn till friluftslivet, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”
2. VÄRDEFULLA GRÖNOMRÅDEN
Brommas natur- och grönområden består till stora delar av ca 200 år gammal blandskog där bl.a. rådjur, rävar och den fridlysta större vattensalamandern finns på flera platser. Här finns också många fågelarter och fladdermöss.
Områdena används regelbundet för utflykter och studier av skolor och förskolor i närheten.
Som exempel kan nämnas Sångarlunden (belägen vid Djupdalsvägen, vid gränsen Olovslund-Ålsten-Höglandet) har en förskola med samma namn där drygt 100 barn går. Höglandsskolan har även sina idrottslektioner i området under vår och höst. Det finns trädkojor för aktiv lek även för äldre barn och området är även flitigt använt för promenader, av joggare, hundägare och bärplockare. Sångarlunden är ett bra exempel på ett litet men välbesökt och välutnyttjat tätortsnära naturområde som är viktigt att bevara.
Grönområden och inte minst träd bidrar förurom till biologisk mångfald också till omfattande kolinlagring (via sin fotosyntes), dagvattenreglering, jämnare temperatur, luftfuktighet, pollinering och bättre luftkvalitet. De bidrar till attraktiva miljöer och bättre hälsa i form av stressdämpning, lekmiljöer för barn m.m. Trädbestånd och grönområden är även mycket betydelsefulla för att bättre klara av t.ex. skyfall och värmeböljor.
Genom att bevara Brommas värdefulla grönområden, inte minst de gröna stråken, kan vi också bidra till att uppfylla målen i Stockholms nya miljöprogram.
Exempel på exploateringar
En exploatering som startade i februari 2021 är i delar av Skidbacksskogen mellan Abrahamsberg och Ålsten. Området har utgjort Abrahamsbergs ’gröna lunga’, särskilt viktig eftersom bebyggelsen i Abrahamsberg huvudsakligen utgörs av flerbostadshus. Detta var ett omväxlande skogsområde med delvis hällmarkstallskog och delvis tät blandskog. En stor del av skogen är nu helt avverkad. Ett stort antal träd var 150-250 år gamla och var därför skyddsvärda. Här fanns också ett antal ekar, varav 3 st troligen var äldre än 300 år och dessutom en ännu äldre s.k. jätteek. Här står nu istället 8 stycken s.k. punkthus i 4-5 våningar.
Även längs Västerled-Koltrastvägen uppförs flera större flerfamiljshus med ca 40 lägenheter. Den större av dessa byggnader är hela 75 meter lång. Totalt är fasaden ca 120 meter. Den vackra hällmarkstallskogen som fanns här tidigare är nu borta – för all framtid.
Bygget av ett omstritt 55+-boende vid Olovslunds hållplats är i full gång. Den fina gamla Båtparken från 1930-talet är helt borta liksom ALLA träd på platsen. Lekparken har ersatts av en ganska fin med alltför undanskymd lekplats i skogen bakom Skaldevägen-Sigurdsvägen.
Den nya fastigheten är massiv och i en helt annan skala än de närliggande flerbostadshusen och villorna från 1930-talet.
I Blackeberg och Nockebyhov har flera större skogs- och grönområden skövlats för ny bebyggelse. Nu senast har man under 2024 skövlat alla träd på två sidor av Tältgatan för att bygga bostäder. Dessa exploateringar har återigen kapat av ett viktigt grönt samband, denna gång till/från Judarskogen. De närboende är bestörta.
Andra omstridda exploateringar är t.ex. i den stora våtmarken (del av Bällstaåns avrinningsområde) vid Spångavägen, nära Jehovas Vittnens kyrka. Här har man uppfört ett antal modulhus med lägenheter. I projektet har ett antal formella fel begåtts i planprocessen!
Vi ser också ett ökande antal avstyckningar eller uppköp och sammanslagningar av tomter som sedan ombildas till bostadsrättsföreningar. Företeelsen kallas ibland ’frimärksförtätningar’ eller ’spontanförtätningar’. På platsen uppförs då ofta oproportionerligt stora byggnader med ett mindre antal lägenheter. De nya byggnaderna passar inte alls in i omgivande terräng eller i den befintliga småskaliga bebyggelsen.
3. GRUNDFÖRHÅLLANDEN
Avloppssystemet är underdimensionerat i stora delar av Bromma. Vid kraftiga regn kan mängden dagvatten bli så stor att det kan bli översvämningar i gatubrunnar och golvbrunnar. Smutsigt avloppsvatten kan då tränga in bakvägen i fastigheterna i området.
Sättningsskador. Tidigare exploateringar i området har orsakat
sättningsskador på fastigheterna. Nybyggnader i Bromma kräver ofta stora sprängningsarbeten för t.ex. källare och parkeringsgarage vilket riskerar att påverka såväl fastighetsgrunder som bergvärmeinstallationer med kostsamma följder för staden och den enskilde.
Grundvattennivåer. På många platser är grundvattennivån så hög att den ställer till med byggtekniska problem när man t.ex. ska bygga källare och garage, särskilt i samband med pålning. Detta leder till höga byggkostnader och därmed höga priser och hyror.