Bevara bromma grönt

Stockholm växer långsammare –  så varför fortsätter vi planera för snabb tillväxt?

Stockholms bostadspolitik bygger fortfarande på bilden av en stad i snabb och konstant tillväxt. Men aktuell statistik visar en annan utveckling.
Frågan är om dagens byggmål verkligen speglar verkliga behov – eller om de bygger på föråldrade antaganden.
 

Enligt Stockholms stads senaste befolkningsprognos förväntas befolkningen öka med cirka 62 000 personer mellan 2024 och 2034, motsvarande 6 procent. Det är en tydlig inbromsning jämfört med de föregående tio åren, då ökningen var cirka 83 600 personer, eller 9 procent.
Läs mer här: https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/befolkningsprognos/befolkningsprognos-stockholms-stad-2025.pdf

​

Trots denna utveckling fortsätter politiska mål att utgå från betydligt högre tillväxt, med ambitioner om att bygga tiotusentals nya bostäder. Här uppstår en tydlig diskrepans mellan prognos och planering. Under perioden 2010–2035 har Stockholm som mål att det ska byggas 140 000 nya bostäder. I juni 2025 hade närmare 76 000 bostäder påbörjats.

​

Detta väcker en central fråga: bygger vi för ett verkligt behov – eller för en framtid som inte längre är sannolik?

​

Samtidigt pågår en politisk diskussion inför valet om att justera ned byggmålen från flera partier. Moderaterna skrotar bostadsmål (Läs artikeln: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/moderaterna-skrotar-bostadsmal-infor-valet-helt-orimligt) och enligt en artikel i Mitt i överväger också S och MP att backa från de nuvarande bostadsmålen. (Läs artikeln: https://www.mitti.se/nyheter/s-och-mp-backar-fran-bostadsmalet-i-stockholm-6.3.361613.f44a925eab).

Något beslut är ännu inte fattat – men signalen är tydlig: verkligheten håller på att komma ikapp planeringen. Negativt flyttnetto är inte bara en siffra, utan ett symptom. Det väcker frågan: vad är det som gör att människor väljer att lämna? Svaret handlar sällan om enbart brist på bostäder, utan oftare om brist på samhörighet och gemenskap en bristande matchning mellan platsen och livets faktiska villkor.

Särskilt anmärkningsvärt är att flera av de drivande faktorerna bakom befolkningstillväxten försvagas. Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer, med endast 1,33 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan 1980-talet. (Källa: samma befolkningsprognos som ovan)

Samtidigt är flyttnettot lågt och har under vissa år till och med varit negativt, vilket innebär att fler personer lämnar staden än flyttar in. (Källa: samma befolkningsprognos som ovan)

Från stad till stadsdel: Bromma som exempel

Denna diskrepans blir särskilt tydlig på lokal nivå.

I Bromma bor idag cirka 90 000 invånare, och stadsdelen har under lång tid varit föremål för omfattande exploatering.
(Källa: https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/vasterort/bromma/bromma-stadsdelsomrade.pdf)
 

Samtidigt visar aktuell statistik att flyttnettot är negativt – år 2024 var det minus 645 personer, vilket innebär att fler lämnar området än flyttar in. (Källa: samma rapport som ovan). Detta tyder inte på ett område med stark befolkningstillväxt eller akut bostadsbrist, utan snarare på en mer stabil eller till och med avtagande efterfrågan.

Dessutom finns redan ett stort bostadsbestånd med tiotusentals bostäder i olika upplåtelseformer. (Källa: samma rapport som ovan)

Att förlora en gammal skog är inte bara en estetisk förlust, det är en biologisk, klimatmässig och mänsklig förlust som tar hundratals år att återställa, om det ens är möjligt. Det är precis denna typ av irreversibilitet som ecocide-rörelsen försöker ge ett juridiskt och moraliskt språk. Vi behöver bevara de fina grönområdena! Att få tillbaka gammal skog tar hundratals år – om det ens är möjligt. Förutom att den är viktig för den biologiska mångfalden lagrar den koldioxid, bidrar till svalka och är avgörande för vår hälsa.
 

Fel problem – fel lösning

En central insikt från dagens data är att bostadsfrågan inte enbart handlar om kvantitet.

Trots ett stort befintligt bostadsbestånd kvarstår problem kopplade till tillgänglighet, prisnivåer och matchning mellan olika grupper och bostadstyper. Att bygga mer av samma typ av bostäder riskerar därför att inte lösa de grundläggande problemen.

Samtidigt innebär nybyggnation i etablerade områden ofta att värdefulla grönområden tas i anspråk, miljöer som är avgörande för både biologisk mångfald och människors hälsa.

Bortom statistiken finns en djupare fråga om belonging (tillhörighet). Grönområden är inte bara rekreationsytor, de är platser där människor och ekosystem lever i ömsesidigt beroende. Att bygga bort dem är inte bara ett planeringsbeslut; det är ett ingrepp i de villkor som gör det möjligt för människor att känna sig hemma i sin stad."

Irreversibla förluster kräver ett starkare språk

Inom ramen för den växande rörelsen mot ecocide-lagstiftning är det värt att ställa frågan: när en stads gröna lungor systematiskt byggs bort baserat på felaktiga antaganden, vem bär ansvaret för de ekosystem som går förlorade? Irreversibelt innebär inte bara att något är svårt att återskapa, det innebär att en hel väv av liv försvinner permanent.
 

Dags att justera kursen

När befolkningstillväxten bromsar in, när barnafödandet minskar och när flyttmönstren förändras, måste även bostadspolitiken anpassas.

Att fortsätta planera för en snabb expansion riskerar att leda till:

• ekonomiska felinvesteringar

• ökad obalans på bostadsmarknaden

• irreversibla förluster av grönområden
   

Stockholm behöver i stället en mer datadriven och nyanserad strategi – något som även den pågående politiska diskussionen nu antyder. En strategi som utgår från faktiska behov och som värnar de kvaliteter som gör staden attraktiv att leva i.
 

Det är dags för Stockholm att välja: fortsätta bygga för en framtid som statistiken inte längre stöder  — eller börja planera med omsorg om det vi faktiskt har.   En stad som mognar väljer det senare!

Vi uppmanar stadsplanerare och beslutsfattare att ompröva dagens byggmål och säkerställa att framtida utveckling i Stockholm baseras på aktuell data, verkliga behov och långsiktig hållbarhet.​

​